Urbaniserad kan man vara både i Piteå och Malmö. Men utan att ta i vågar jag gissa att det är vanligare i Malmö och andra storstäder.

Fy fan vad jag är trött på alla dessa urbaniserade idioter som inte har någon kontakt alls med verkligheten. Och då menar jag trött, jag vill nästan gå och sova av uttråkning när jag ser/hör hur de resonerar. Urbaniseringen har många ansikten. Har ni sett TV4-dokusåpan "Farmen" t ex? Bara namnet, "Farmen". Det är ett litet småskaligt jordbruk de bor i och driver. Vadå "farm"? Vi säger inte farm i Sverige, vi säger jordbruk. Det heter inte "farmare", det heter jordbrukare eller bonde. En farm är något annat, t ex en minkfarm (som egentligen borde benämnas minkuppfödning men låt gå). En urbaniserad TV4-ledning och -redaktion har namnsatt skiten, troligtvis direkt från engelska språket. Jag har också hört ungdomar säga "flod" när de pratar om en älv eller å. Samma grej. Jag hatar inte de stackare som säger flod eller farm. Men jag får sår i öronen. Urbaniseringen är också skyldig till bambifieringen. Denna förbannade företeelse där man tillskriver djur mänskliga egenskaper och känslor. I grunden finns något gott i det antar jag, man bryr sig om övrigt liv som vi människor delar planeten med. Ibland växter också. Men det gör jag också, och alla jägare och fiskeentusiaster jag känner eller mött. Skillnaden är att dessa urbaniserade naturmuppar är helt frånkopplade från verkligheten (därav uttryck som "balkongbiolog" och "betongindian").

Själadödande! Bild från stockholmstad.se

Det skulle vara svårt att genomgöra rent praktiskt men det borde ingå i allmänbildningen (skolgången) att prova leva praktiskt i och med natur och (både vilda och tama) djur. Alla borde få lära sig att ett träsk är en sjö och inte en myrmark, hur och var man går över en blöt myr. Alla borde få uppleva att det är krångligt att vandra genom en urskog, hur det ser ut eller känns när man avlivar ett djur, hur 23 minusgrader i Norrbotten känns i jämförelse med 2 plusgrader vid Skånes kust, hur man gör upp en eld, hur liten en människa är på ett kalfjäll, hur tyst det är i en mossbelupen granskog, hur livgivande ett outbyggt strömvatten är och hur man fiskar. Alla borde få möjligheten att känna en fysisk koppling 2-3 generationer bakåt i tiden när de flesta baxade storsten från sin åkermark, högg ved för att klara vintern och kände trygghet efter att man fryst ner ett par styckade älgar på hösten. Representanter för djurrättsorganisationer, F! och MP borde göra PRAO-månad som fårbönder i ett vargrevir. Med det i erfarenhetsbanken skulle alla ha en ödmjukare inställning till livet.

  Livgivande granskog! Bild från bioresurs.uu.se

Jag och min familj äter mycket kött, 99% av det köttet är viltkött. I höstas fällde jag min första älg och jag ser fram emot att själv fälla mer av det viltkött vi äter. Min kudde är proppfull av gott samvete och jag sover galet bra på den. Jag hatar nämligen djurplågeri och undermålig djurhållning. Att äta vilt håller min huvudkudde full av gott samvete. Även om svensk djurhållning är bra. Vissa grupperingar är emot oss karnivorer och motiverar det ofta på väldigt konstiga och felaktiga grunder. Jag såg häromdagen tex en kommentar någonstans på nätet, om att det är en synd att äta kött. Så jag var tvungen att kolla om det finns underlag för det påståendet, även om jag själv är ateist.

Rådjursstek, bild från receptfavoriter.se

Enligt skapelseberättelsen åt människan endast fröbärande örter och frukt innan syndafloden, dvs innan en osedvanligt verbal orm övertalade Adam och Eva att ha äppelfest. Guds instruktioner till människan löd:

"Se, jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frukt som har frö. Detta skall ni ha till föda." (1 Mosebok 1:29).

Efter syndafloden fick människan också äta djur (party!), Gud ändrade reglerna enligt följande:

"Fruktan och skräck för er skall komma över alla djur på jorden och alla fåglar under himlen, över allt som krälar på marken och över alla fiskar i havet. De är givna i er hand. Allt som rör sig och har liv skall ni ha till föda. Så som jag har gett er de gröna örterna ger jag er nu allt detta." (1 Mosebok 9:2-3).

Det gäller tydligen fortfarande, eftersom Gud inte levererat några nya förhållningsregler. Även den som blir frälst (och förlåten) kan fortsätta äta kött så länge man inte strypt dem till döds. Medan bodpudding väl får anses som ajabaja:

"Därför anser jag att vi inte skall göra det svårt för de hedningar som vänder sig till Gud utan endast skriva till dem att de skall avhålla sig från sådant som orenats genom avgudadyrkan, från otukt, från köttet av kvävda djur och från blod." (Apostlagärningarna 15:19-20).

Det finns alltså ingen religiös grund för att inte äta kött. Men å andra sidan är bibeln en saga så varför ska vi bry oss om vad ett antal gubbar över årtusenden tyckt att det ska stå i Bibeln. Skapelseberättelsen är fullständigt vansinnig. Det är givetvis genom vetenskapliga och historiska glasögon vi ska betrakta oss själva.

Människan har fri vilja och kan tänka abstrakt och resonerande. Vi kan alltså välja. Förutsatt att vi lever på rätt ställe rent geografiskt och i ett välfärdssamhälle. Men historiskt sett är vi allätare, precis som vår närmaste släktning chimpansen. Mer om det i något kommande inlägg...

Jag har under en tid känt att en ny bössa börjat växa fram i bakhuvudet. Något i 8x57JS. Den har nu tagit form, det är antingen en Mauser M12 Extreme eller en Sauer 101.

Vargfrågan är fullständigt sinnessjuk. Det existerar ingen "vargdebatt". Ordet debatt betyder meningsutbyte; överläggning (SAOL). Men "debatten" drivs av de två ytterligheterna på skalan. De enda rösterna man hör eller ser är å ena sidan "varghatare" och å andra sidan "vargkramare". Ena sidan hatar och vill utrota vargen, andra sidan vill behandla vargen som den vore människa. Båda sidor utgör varsin minoritet i Sverige. Ändå är det bara de som hörs. Vargfrågan är inte en debatt som bygger på fakta och saklighet, det är en konflikt som bygger på känslor. Vargfrågan anses komplicerad, men är inte ett dugg komplicerad.

   Bild från wwf.no

Riksdagen har beslutat att vi ska ha varg i Sverige. Punkt. Lev med det och gör det bästa av det om du är "varghatare". Men detta beslut innebär på intet sätt att vargen ska vara fridlyst. Vargen är ett statligt vilt (google it!) men den är inte helig, vi har inga heliga djur i Sverige. Om vi ska ha varg i Sverige måste vi förvalta stammen, precis som vi gör med allt vilt (google it!). Det betyder att vi måste ha vargjak. Lev med det och gör det bästa av det om du är "vargkramare".

Bild från nrk.no