Urbaniserad kan man vara både i Piteå och Malmö. Men utan att ta i vågar jag gissa att det är vanligare i Malmö och andra storstäder.

Fy fan vad jag är trött på alla dessa urbaniserade idioter som inte har någon kontakt alls med verkligheten. Och då menar jag trött, jag vill nästan gå och sova av uttråkning när jag ser/hör hur de resonerar. Urbaniseringen har många ansikten. Har ni sett TV4-dokusåpan "Farmen" t ex? Bara namnet, "Farmen". Det är ett litet småskaligt jordbruk de bor i och driver. Vadå "farm"? Vi säger inte farm i Sverige, vi säger jordbruk. Det heter inte "farmare", det heter jordbrukare eller bonde. En farm är något annat, t ex en minkfarm (som egentligen borde benämnas minkuppfödning men låt gå). En urbaniserad TV4-ledning och -redaktion har namnsatt skiten, troligtvis direkt från engelska språket. Jag har också hört ungdomar säga "flod" när de pratar om en älv eller å. Samma grej. Jag hatar inte de stackare som säger flod eller farm. Men jag får sår i öronen. Urbaniseringen är också skyldig till bambifieringen. Denna förbannade företeelse där man tillskriver djur mänskliga egenskaper och känslor. I grunden finns något gott i det antar jag, man bryr sig om övrigt liv som vi människor delar planeten med. Ibland växter också. Men det gör jag också, och alla jägare och fiskeentusiaster jag känner eller mött. Skillnaden är att dessa urbaniserade naturmuppar är helt frånkopplade från verkligheten (därav uttryck som "balkongbiolog" och "betongindian").

Själadödande! Bild från stockholmstad.se

Det skulle vara svårt att genomgöra rent praktiskt men det borde ingå i allmänbildningen (skolgången) att prova leva praktiskt i och med natur och (både vilda och tama) djur. Alla borde få lära sig att ett träsk är en sjö och inte en myrmark, hur och var man går över en blöt myr. Alla borde få uppleva att det är krångligt att vandra genom en urskog, hur det ser ut eller känns när man avlivar ett djur, hur 23 minusgrader i Norrbotten känns i jämförelse med 2 plusgrader vid Skånes kust, hur man gör upp en eld, hur liten en människa är på ett kalfjäll, hur tyst det är i en mossbelupen granskog, hur livgivande ett outbyggt strömvatten är och hur man fiskar. Alla borde få möjligheten att känna en fysisk koppling 2-3 generationer bakåt i tiden när de flesta baxade storsten från sin åkermark, högg ved för att klara vintern och kände trygghet efter att man fryst ner ett par styckade älgar på hösten. Representanter för djurrättsorganisationer, F! och MP borde göra PRAO-månad som fårbönder i ett vargrevir. Med det i erfarenhetsbanken skulle alla ha en ödmjukare inställning till livet.

  Livgivande granskog! Bild från bioresurs.uu.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

God jul & gott nytt år!

    Idioter!   Det här är redan sörlänningens, storsvenskens, bild av "Norrland". Från och med "Stornorrland" behöver de inte ens låtsas bry sig om vad som finns på den stora okända ytan på Sverigekartan. Umeå blir (förmodligen) res...

Lennart Lindberg präntar ner sanningar i sin blogg Skogslivet på VK Blogg:   Vi har lyckats med konststycket att driva vårt jordbruk och djurhållning till den gränsen där minsta lilla störning omkullkastar all livsmedelsproduktion. De gamla lantr...

Är mordhot, förföljelse och skadegörelse i syfte att skrämmas mindre allvarliga brott om de begås av en "vargvärnare" än om de begås av en Hells Angels-medlem?      http://svenskjakt.se/Start/Nyheter/2016/01/hot-mot-eftersoksjagare-trappas-upp/ ...

Det är fascinerande, lite komiskt men mest skrämmande. Att se i Pelle Strindlunds ögon hur frånvarande han är. Pelle finns inte här bland oss. Han är någon annanstans när han jämför slaveriet med att människan sätter sig över djuren. Någon med afrika...